Vin på Balkan! Historia, druvor och producenter.
(Bilderna är mina egna om inget annat anges)
Grekland, Turkiet, Rumänien, Moldavien och Slovenien är ej medtaget i denna översikt och jag behandlar enbart lokala sorter, även om utländska sorter odlas i stor utsträckning. Det finns förövrigt väldigt många lokala sorter och varianter, uppåt ett par hundra olika är ingen överdrift, om vi antar den bredaste definitionen av Balkan. Dock är det bara runt 50 sorters lokala druvor som har ekonomisk betydelse. Inledningsvis vill jag också säga att jag inte resenscerar vin. Jag tycker inte jag har den kompetensen. För mig finns bara två smaker d.v.s. gott eller inte gott. Det bästa vin jag någonsin druckit kom från en plastdunk i Erevan, Armenien, på en liten restaurang som bara hade en maträtt. Goda vita viner finns inte, enligt mig, om det inte är bubbel, retsina eller vin av muscat-typ, förstås! Torra röda ekfatslagrade är det jag i regel tycker bäst om!
Läran om olika druvor och vinplantor heter ampelografi och handlar alltså om botanik och genetik. Konsten och kunskapen om att odla vin heter vitikultur. Vitikulturisten är alltså en jordbrukare/trädgårdsmästare. Själva kunskapen om vintillverkning går under benämningen oenologi. En sommelier däremot är en expert på smakerna och konsten att kombinera rätt vin med rätt mat. Sommelieren arbetar oftast på en finare restaurang och vet allt om serveringstemperatur, luftning av vinet och om t.ex. ost eller annan mat i kombination med vin.
För info om vin i Rumänien och Moldavien kan ni läsa min artiklar om det på https://www.backman-international.se/l/rumanskt-vin/ och https://www.backman-international.se/l/vinproducenten-rekash-i-rumanien/. Jag har också skrivit om vin i Kaukasus. https://www.backman-international.se/l/georgiskt-vin/
Om vinplantan och vin i allmänhet.
Nästan allt vin som tillverkas görs av frukterna från slingerväxten Vitis vinifera. Dock förekommer det också i viss utsträckning vin från andra släktingar i Vitis-familjen. En vinplanta består i regel av en övre ädeldel och en annan rotdel. Rotdelen kommer i regel från Vitis labrusca, V. rotundifolia, V.berlanadieri, V.ruparia V. rupestris ochV. amurensis. Framförallt finns det rotmaterial från så kallade hybrider/korsningar mellan Vinifera och de nämnda andra släktingarna. Labruskavin odlas främst i norra USA och i Kanada. Vitis rotundifolia odlas främst i Södra USA och kallas ofta för Muscadine. Berlandieri, ruparia och rupestris är också inhemskt amerikanska sorter. Vitis amurensis kommer från Östra Asien och som namnet antyder Amur, som ligger i Kina och Ryssland. Faktum är också, lite överraskande, att den mest odlade druvan i världen heter Kyoho och det är en bordsdruva som odlas i främst Kina, Taiwan, Japan och Korea. Först därefter kommer de välkända druvorna som används till vin, t.ex. cabernet sauvignon, merlot och sauvignon blanc.
Totalt brukar man räkna ungefär 1500 olika sorter av vindruvor och ytterligare en mängd varianter. T.ex. finns det 45 varianter av Pinot noir och 35 varianter av Chardonnay. Dessutom finns ett stort antal så kallade grundstammar, av vilka nästan alla kommer från de som inte är Vinifera. Detta beror på att Vinifera inte klarar av den på rötterna levande vinlusen, Phylloxera vastatrix. Vinlusen kommer från Nordamerika och det europeiska vinet utrotades nästan i slutet av 1800-talet när vinlusen flyttade till oss. Efter det började man ympa europeiska sorter på amerikanska rotstockar eftersom de rötterna tål lusens angrepp. Idag har mycket utvecklingsarbete skett och det finns en stor mängd olika rotstockar som är korsningar mellan olika sorter. Rotstockarna som används väljs utifrån de förutsättningar den aktuella vingården har. Det handlar om jordmån, vattentillgång och klimat med mera. Olika stockar har också olika motståndskraft mot sjukdomar, svamp och nematoder.
Mer info här: https://vininfo.wordpress.com/2016/01/19/myten-om-dom-amerikanska-rotstockarna/
Balkan är i Västeuropa ganska okänt som vinregion, men detta är oförtjänt. Kvaliteten är mycket god och prisläget är mycket fördelaktigt. Man får mer kvalitet för pengarna helt enkelt.
Vinets historia är djupt förankrad österut och eftersom Balkan och Svarta havet ligger nära vinets ursprung i Kaukasus är det lätt att dra slutsatsen att Balkan är en viktig länk när vi tittar på vinets väg västerut. Som ni vet, delar vi in vinvärlden i Gamla och Nya världen, men själv lägger jag till den arkaiska/antika världen och Balkan hör definitivt till den arkaiska vinvärlden, eftersom vinets historia i Balkan och Grekland är betydligt äldre än i t.ex. Frankrike, Spanien, Portugal och Tyskland. Italien är ett gränsfall, eftersom etruskerna lärde sig hantverket tidigt genom feniciernas och grekernas omfattande handel på medelhavet. Det är också från Thrakien (region i östra Balkan) som Dionysos/Bacchus kommer, fast då hette vinguden troligen Zabasios. Zabasios dyrkades likaledes i Frygien, d.v.s. i Anatolien (Dagens Turkiet), som bekant också ligger vid Svarta Havet. Dionysos har förövrigt många namn, beroende på sammanhang och geografi, dessutom osäkert ursprung, men det är en artikel för sig.
Samtliga länder jag behandlar här har ett antikt arv från Grekland, Makedonien och Rom. Men vinet förekom i området långt före dessa civilisationer och illyrierna lär ha odlat vin ca. 1000 f.v.t. I Grekiska Makedonien har vintillverkning påvisats av arkeologer så tidigt som 4500 f.v.t. Vi vet också att Vinča-kulturen i Serbien skördade vilda vindruvor ca 4500-3000 f.v.t. och i Bulgarien har man kunnat påvisa att den s.k. Ezero-kulturen (3300-2700 f.v.t.) hade domesticerat druvan. Däremot är det inte bevisat att dessa senast nämnda balkankulturer tillverkade vin, men det är ändå troligt, eftersom vin bevisligen framställdes i Kaukasus redan 6000 f.v.t. och väldigt tidigt i Grekland.1 En del av Gamla och Nya världens välbekanta druvor har genom nutida användning av DNA-teknik också visat sig härstamma från Balkan. Vi talar om bl.a. Zinfandel/Primitivo, och en del fler, men mer detaljerad redogörelse för detta överlåter jag åt ampeleograferna, d.v.s. de som sysslar med botanik i vinvärlden.
Från ca. 1500 f.v.t. fram till 500 talet v.t. domineras östra balkanområdet av thrakiska stammar som enligt egyptiska och grekiska skriftliga källor var mycket förtjusta i vin. Västra Balkan domineras av illyrier vid denna tid. Efter greker, thrakier, illyrier och makedonier tar romarna över och det finns hur många lämningar som helst som vittnar om romersk närvaro. Vi talar om romerska provinser som Dacien (Rumänien), Thrakien (i huvudsak Bulgarien och europeiska Turkiet), Moesia Superior (i huvudsak Serbien), Moesia Inferior (delar av Bulgarien och Rumänien), Dalmatien (Kroatiska kusten, Bosnien och Albanien) och slutligen Pannonia Superior (Ungern) och Pannonia Inferior (Delar av Serbien och inre Kroatien).
Om vi tittar på dagen stora städer finner vi att de också var romerska. Sofia hade namnet Ulpia Serdica, Skopje hette Scupi, Belgrad var Singidunum och Budapest var Aquincum. Vidare har vi Ragusum (Dubrovnik), Trimontium (Plovdiv), Andautonia (Zagreb) och Emona, som sen blev Ljubljana o.s.v. (Se vidare min artikel om Romarnas Balkan). Efter romarrikets fall sprider sig vinet med klostren och kristendomen, Bysans spelar inte en obetydlig roll. Kristendomen består av katoliker i väst och ortodoxa i öst, efter år 1054 v.t. Resten är historia, som vi säger.
Den första bilden är resterna av ett antikt Dionysos-tempel i Ohrid, Nordmakedonien. Ohrid bar namnet Lychnidos under antiken. I bakgrunden ses det nyuppförda Sankt Klemens Universitet, som är byggt i gammal stil på samma plats som en gång hyste det medeltida universitet där den kyrilliska skriften skapades (Preslav var också viktigt för kyrilliskans tillblivelse). De andra två bilderna är bysantinska mosaiker från Bitola i Nordmakedonien. Bitola hette en gång i tiden Heraklea Lyncestis och var en stad som grundades på 300-talet f.v.t. av Filip II av Makedonien. Både Lychnidos och Heraclea Lyncestis togs över av romarna och båda var stopp på den viktiga romerska vägen Via Egnatia. Senare regerades området växelvis av Bysans och Bulgarerna. Lägg märke till att man kan se vinrankor på båda mosaikerna, som är gjorda mellan 300-tal och 500-tal v.t. Heraklea förstörs av invaderande barbarer i slutet av 400-talet och av en jordbävning år 518, varefter staden övergavs. Mosaikerna i Bitola anses vara ett viktigt exempel på tidig kristen konst, därför är det extra sorgligt att myndigheterna inte har råd att skydda dem mot vädrets makter. De ovärderliga skatterna ligger helt öppet och är utsatta för regn, frost och sol.
Innan den muslimska
osmanska expansionen i Europa var kvantitet och kvalitet utbrett på
Balkan, men det gick tillbaka under lång tid mellan 1300- tal och
1900-tal. Därefter repade sig vinproduktionen under en kort tid för
att åter sjunka i främst kvalitet under planekonomins tid under
kommunismen. Efter kommunismens fall har samtliga balkanländer först
fått se sin vinindustri (fokuserad på kvantitet) falla ihop, men
sen har det tagits ett stort kliv framåt och en inriktning på
kvalitet har varit rådande. Hantverket och metoderna har utvecklats
och man har tagit mycket hjälp från Västeuropa. Särskilt i
Moldavien, Rumänien och Bulgarien kan man idag hitta väldigt bra
vin. Staterna i det forna Jugoslavien kommer nu på bred front och
givet det rådande kostnadsläget kommer de mer etablerade
vinländerna få se stark konkurrens de kommande åren, tror jag.
Här tar jag bara upp de lokala druvsorterna, men givetvis odlas utländska sorter i stor omfattning. Merlot, Pinot Noir, Cabernet och ett flertal andra välbekanta sorter är mycket vanliga. Givetvis skall det också nämnas att vinlusen slog lika hårt på Balkan som överallt annars i Europa på 1800-talet. En annan passus är att EU-lagstiftning gjort att hybriddruvor har ryckts upp och förpassats till historien i länder som är anslutna till unionen. 2
Bulgarien (България)
Bulgarien har en mycket gammal vintradition som jag nämnde i inledningen men de osmanska muslimerna och kommunismen innebar samma utveckling i Bulgarien som i de övriga länderna. Något som dock är speciellt i fallet Bulgarien är tiden under härskaren Khan Krum. Khan Krum kom till makten ca. 800 och regerar till 814 v.t. Han var strikt emot fylleri och förbjöd vinodling helt och hållet. Han var en mycket framgångsrik kung och erövrade delar av både Rumänien och Ungern. Han hotade också Bysans och tog sig ända fram till Konstantinopel, men lyckades aldrig inta staden. Under Khan Krum led vinodlingen stora bakslag. Senare kom vin att åter igen bli väldigt viktigt i den bulgariska kulturen och man firar vinets dag den 14e Februari som är Sankt Trifon Zarezans dag! Man har alltså ett "vinhelgon". Ett intressant kuriosafaktum är att ett av de bulgariska orden för "vin" är zela, och det är ett av mycket få ord som överlevt från det thrakiska språket.
För information om Bulgariens vinregioner kan man titta på Systembolagets sida som har en utmärkt genomgång.3 Ni hittar länkar till Systembolagets landsinformation i källförteckningen. Något som jag gärna rekommenderar är Bulgaria Winetours. Det är dyrt men intressant. (länk i källförteckning)
Druvor:
Mavrud är kanske den mest kända druvan från Bulgarien. Det är en mycket gammal blå, nästan svart druva, som ger ett vin med björnbärs och plommontoner. Enligt de som förstår sådana saker. Det utvecklas mycket bra i ekfat. Plantan trivs bäst i de varmare delarna av landet då sorten mognar sent och den är dessutom frostkänslig. Mavrud är också känd från en legend från Khan Krums tid på 800-talet v.t. Namnet på druvan kommer av grekiska och betyder "svart".
Rubin ger som namnet antyder ett rubinfärgat vin. Druvan togs fram på 1940-talet men blev populär först i slutet av 50-talet. Den odlas främst i området runt Plovdiv. Ganska vanligt är att den blandas med Mavrud. Att man prickar in rätt skördetid är viktigt när det gäller Rubin för den kan snabbt förlora viktiga egenskaper om man väntar för länge.
Melnik eller Shiroka Melnishka är en röd druva som lagrad på ekfat ger ett mycket bra vin, som faktiskt var Winston Churchills favorit. Sorten har gett upphov till flera varianter, t.ex. Melnik 82 som togs fram i början av 60-talet. Shiroka Melnishka odlas främst vid den grekiska gränsen i sydvästra delen av landet.
Kadarka är en intressant röd druva som finns över hela Balkan och den har faktiskt 150 olika namn. I Albanien heter den Kallmet, i Bulgarien bl.a. Gamza, i Kroatien har den tre olika namn o.s.v. Kadarka har så stor spridning att den helt säkert varit med mycket länge. Den odlas också i Frankrike, Österrike, Ungern och Turkiet som exempel.
Andra lokala druvor är Ruen, Pamid, Dimyat och Misket/Muscat, som finns i både grön och blå variant.
År 2017 fanns det drygt 260 olika kommersiella producenter i Bulgarien. Bland de stora kan vi nämna Black Sea Gold, Domaine Boyar, Castra Rubra, Katarzyna Estate, Lovico Suhindol, Domain Menada, Power Brands, Vinex Preslav, Vinex Slavyantsi och Vinkov Karnobat/Minkov Brothers. Damianitza, Orbelia och Villa Melnik är också namn jag ofta stöter på.
Relief till minne av Khan Krum. Detta konstverk finns i tunnelbanan i Sofia. På bilden ser vi hur den hedniske härskaren kuvar den kristna bysantinska befolkningen, som typiskt nog symboliseras av vindruvor i högra hörnet av bilden. Khan Krum var anhängare av tengrismen, d.v.s. samma religion som i princip alla turkfolk och mongoler hade innan islams intåg i världshistorien. Trots att Khan Krum var hedning så hyllas han som grundaren till det första bulgariska riket. Bulgarerna slavifieras ganska snart och anpassar sig till majoritetsbefolkningen. När sen Boris I av Bulgarien regerar kristnas landet år 864 v.t. och det blir Bysans som får inflytande, inte den västliga kyrkan och Rom.
Republiken Nordmakedonien (Република Северна Македонија)
Nordmakedonien har traditionellt varit den största vinproducenten när det kommer till det Gamla Jugoslavien. Nordmakedonien indelas i Västra, Centrala och Östra zonerna. Dessa områden har givetvis lokala namn, men jag hoppar över den detaljen. Tikvesh är i vart fall det viktigaste området och där står druvorna vranec, stanushina och tamjanika för 80% av produktionen. Några producenter är:
Stobi, beläget cirka 80 km från huvudstaden Skopje, är en av de större producenterna. Stobi ligger i Tikvesh. Namnet Stobi kommer av en berömd arkeologisk plats där vi hittar lämningar från Paionien, antikens Makedonien och Romarriket. (Paionien var ett rike som låg i norr om dåtidens Makedonien med floden Vardar i centrum. En liten del av dagens Bulgarien hörde också dit. Vi talar alltså om tiden ca 400 år f.v.t. Även paionierna tillbad Dionysos, fast under namnet Dyalos)
Tikveš vineri har funnits sedan 1880-talet och är ett av de större i Sydösteuropa. De odlar ca. 1000 hektar själva och producerar ca. 30 miljoner liter årligen. Till lagringskapaciteten hör bl.a. ca. 700 ekfat och en vinkällare på 1500m2
Bovin är ett nytt företag som startade 1998. De producerar runt 1,2 miljoner liter årligen. Bovin är beläget i Vardar-regionen i centrala Nordmakedonien och staden Negotino.
Chateau Kamnik är en liten producent belägen i Vardardalen alldeles i utkanten av Skopje.
Druvor:
Stanushina Crna är en röd druva som bara finns i Nordmakedonien. Det vin som tillverkas av denna druva är bland det billigaste man kan hitta i landet, men trots detta är det ett mycket bra vin.
Smederevka är en vit druva som bland annat odlas av Stobi.
Kratosija är också en variant av zinfandel har DNA-studier visat. Ett av de mer kända vinen gjorda på kratosija är Kavadarka och det får numera betraktas som Nordmakedoniens nationaldryck, även om gubbarna också är väldigt förtjusta i spritsorten rakia.4 Kratosija var på väg bort men har fått en pånyttfödelse då makedonierna nu förstått den kommersiella potentialen av unika viner.
Tamjanika (Muscat Blanc à Petits Grains) är en druva som odlas i Nordmakedonien, men också bl.a. i Bulgarien och Serbien. Ursprunget är omtvistat och sorten har troligen funnits mycket länge och är spridd över hela medelhavet. Druvorna luktar kraftigt angenämt av rökelse, eller det som på engelska heter "frankincense". (Frankincense är en kåda från afrika och ett träd i boswelliasläktet). Mer ovanlig är den röda varianten av druvan som ger ett mycket bra vin som lär ha varit Josef Titos favorit.
Hemtillverkning av Rakia och en apertif innan grilltallriken med shopskasallad.
Serbien (Србија)
Fruška Gora är tveklöst den mest prestigefyllda regionen i Serbien. Här inleddes kommersiell vinodling redan på romarnas tid. Romaren Marcus Aurelius Probus planterade den första vinstocken i byn Neštin. Efter ett tag blir staden Sremski Karlovci huvudstad för serbiskt vin och staden har idag 36 vinkällare av vilka de mest berömda är Kiš, Živanović, Dulkin, Merc, Došen, Aleks och Kosović. Längs den s.k. "Fruska Gora Vinrutt" finns också ca. 60 olika familjeägda vingårdar.
Bermet är kanske det mest kända vinet från Fruška Gora. Det är ett dessertvin på uppåt 18% alkohol och finns som både rött och vitt. Det kallas för "örtvin" då det innehåller ca. 20 olika medicinalväxter. Receptet på Bermet är dock en välbevarad hemlighet och vilka druvor som ingår vet bara några familjer i Sremski Karlovici, bland andra Shukats Podrum. Men troligt är att Bermet innehåller torkade fikon, lakrits, russin, anis, muskot, malört, vanilj, citron, senapsfrön, kanel, mynta och kryddnejlika. Den färdiga produkten förstärks med starkare alkohol. Den habsburgska kejsarinnan Maria Theresia lär ha gillat Bermet och det serverades på skeppet Titanic. Själv tycker jag att Bermet smakar lite som glögg. (Vineri heter вински подрум vinski podrum på serbiska).
Området kring Fruška Gora hörde länge till Ungern, men idag hör det till Serbien och en liten del ligger i Kroatien. Mellan början av 500-talet fram till 800-talet flyttar allt fler slaver in på Balkan och en serbisk statsbildning tar form. Under Nemanjić-dynastin (ca.1000-1300-tal) ökar intresset för vin, mycket på grund av konvertering till kristendomen och vinet som symbol för kristi blod. Det är klostren som är ledande. Även den legendariske kungen Dušan (1331-1355) spelade roll i vinets historia. Han och flera kungar före honom hade etablerat lagar som skulle garantera kvaliteten på vinet. Men i slutet av 1300-talet och under 1400-talet tar muslimerna över allt mer, och de godkänner som bekant inte bruk av alkohol. Belgrad intas av osmanerna år 1521. När sedan de muslimska osmanerna slängdes ut från delar av Serbien av ungrarna 1699 tog vinodlingen fart igen. Staden Belgrad förblir dock i osmanernas händer fram till 1867.5 (Se vidare i min artikel om Osmanernas Balkan https://www.backman-international.se/l/osmanernas-balkan/ )
Druvor:
Prokupac är en röd druva som oftast används till att göra rosévin. Fördelen med Prokupac är att den går att odla på sluttningar med mycket låg kvalitet på jordarten. Den är också lättskött och kräver få insater från odlaren. Dessutom är denna vinstock mycket frosttålig.
Zupljanka är en ny vit sort som med många andra togs fram under 1980/90-talen. Detta är en korsning mellan Prokupac och Pinot-Noir. Förutom Zupljanka finns ett tjugotal nya sorter till, som togs fram under samma tid och program. Denna druva odlas också i Nordmakedonien.
Smederevka är en vit druva som har odlats i området sedan romersk tid. Den är uppkallad efter den serbiska byn Smederevo. Det syrliga vinet dricks ofta blandat med soda eller kolsyrat vatten.
Kreaca är en ovanlig grön druva med ursprung på Balkan. Den odlas främst i Serbien men finns också i Rumänien och Ungern, där den går under namn som bânâti rizling eller banat riesling. I Rumänien har den namn som creata eller creata de banat. Namnet riesling är dock missledande då den inte alls är besläktad med riesling. Kreaca ger stora skördar men är känslig för svamp och röta.
Albanien (Shqipëria)
Albanien har en mycket gammal tradition av vinodling och tillverkning. Redan de illyrier som bodde i området innan romarnas tid odlade och framställde vin. Under den osmanska muslimska expansionen minskade vinodlingen och fanns bara i kristna områden. Under kommunisttiden ökade kvantiteten men under 1970-80-tal sjönk produktionen drastiskt på grund av bl.a. omodern och utsliten utrustning. På senare år har albansk vinproduktion ökat och kvalitetsmässigt talas det om en riktig renässans. Bland de bästa albanska vinerna finns de som är gjorda på Debinë, Kallmet, Mereshnik och Serinë.
Albaniens vinproduktion indelas i fyra regioner, nämligen kustslätten (t.ex. Dürres), Centrala kullarna (bl.a. Berat), Östra bergen och Högländerna. Vin på albanska språket heter "vera" och vineri heter "kantina". Albanskt vin blir på deras språk "Vera Shqiptare".
Några lokala druvor är:
Kallmeti som odlas främst söder om Skhoder-sjön på kustslätten i norra delen av landet. Det är en blå druva som i Albanien fått namn av en by i området och det är den vanligaste lokala druvan i landet. (se druvan kadarka i Bulgarien)
Shesh odlas på kustslätten i närheten av Dürres. Druvan har dock fått sitt namn från byn Shesh som ligger 9 km från Tirana på 450 meters höjd. Denna druva kallas ofta Shesh i Zi, d.v.s. "Svart från Shesh".
Pulës är en vit druva som odlas på kullarna runt den historiska UNESCO-märkta staden Berat. Pulës odlas bl.a. på det mycket gammaldags viset, klängandes i träd.
Debin (Debinë e Bardhë) är en vit druva som odlas i små kvantiteter runt städerna Përmet och Këlcyrë i sydöstra Albanien.
Vlosh är röd och odlas främst på kustslätten söder om staden Fier.
Serina/Serinë e Zeze är en blå druva som odlas i Korcaområdet. Druvan mognar tidigt.
Mereshnik är ytterligare en blå druva.
Det är svårt att finna information om druvor i Albanien, vilket säger oss att Albanien är ett mycket okänt vinland. Vad jag vet är att det finns fler unika lokala albanska druvor. I Albanien odlas givetvis också en rad utländska druvor.
För att ta upp några producenter kan vi nämna Çobo Winery, Skanderbau Kantina, Kantina Caco, Kantina Belba, Bardha, Kallmeti, Zika och Balaj. Det finns ett flertal till.
Kosovo
Velika Hoča är kanske den mest kända byn beträffande vinproduktion i Kosovo. Det är ett område som nästan helt är befolkat av serber. I byn "Stora Hoča" har man producerat vinet Dečani sedan mitten av 1300-talet. Dečani tillverkas delvis av den röda druvan vranac, som kallas vranc på serbiska.
Den största producenten i Kosovo heter Stone Castle Winery. Företaget etableras 1952 men får en pånyttfödelse efter kosovokriget. Företaget ägs sedan 2006 av familjen Gejac och är idag ett exportföretag av rang. De odlar bland annat de lokala röda druvorna vranac och prokupac samt ett antal utländska druvor.
https://stonecastlewine.com/about-us/
Montenegro
Montenegros vinproduktion domineras helt av ett enda företag och det ligger vid sjön Skodar. Det heter 13e Juli Plantaze. De odlar på ca. 2300 hektar och främställer bl.a. tre typer av vranac-vin som alla är torra röda.
Druvan vranac (som betyder svarta hingsten och uttalas vranats) är en röd frukt som ursprungligen kommer från Montenegro, men den odlas idag också i Nordmakedonien, Kosovo och i stort sett i hela Gamla Jugoslavien, även om Nordmakedonien har de största arealerna. Detta är den mest klassiska druvan på Balkan.
Sipcanik Vinkällare som hör till 13e Juli Plantaze, Montenegro. (Foto från företaget)
Bosnien Herzegovina
Žilavka är en grön druva som odlas i regionen runt staden Mostar. Vinet lagras ofta på ekfat och används som måltidsvin. Det har en nötig karaktär sägs det. Druvan odlas också i bl.a. Nordmakedonien, Slovenien och Kroatien. Den balkanska grappan ioza tillverkas ofta av denna druva. Synonymer är bl.a. mostarska žilavka, žilava hercegovacka, žilavka bijela och mostarska.
Blatina är en blå druva som främst odlas i Bosnien-Herzegovina i området runt Mostar. Denna druva måste odlas med andra sorter då den till skillnad från nästan alla andra vindruvor inte är självpollinerande. Denna druva är likt äpplen beroende av en annan sort för pollinering och för att sätta frukt.
Kroatien
I Kroatien är de vita vinerna dominerande och landet indelas i två vinområden. Dels de kustnära varmare delarna och dels inlandsdelarna. Kroatien har ett 60-tal kommersiella producenter och ingen som är speciellt dominant. Viktigt i sammanhanget är att Kroatien, likt Ungern, bara låg under muslimskt styre i ca. 150 år, vilket gjort att Kroatien har haft något större kontinuitet i vinproduktionen än andra balkanländer historiskt sett. Kroatiens historia är istället präglad av Österrike, Ungern och Italien (Venedig), tre kristna stater som konkurrerat om inflytande i området. Venedig hade stort inflytande längs den dalmatiska kusten och den illyriska befolkningen blev latiniserad. Kroatien är sedan länge katolskt och skriver med latinska bokstäver. Kroatien och Slovenien var också tidigt in i EU jämfört med de andra delstaterna i det forna Jugoslavien, som ju fortfarande inte är med.
Druvor:
Graševina är den mest planterade druvan i landet och får betraktas ha sitt hem i Kroatien, fast om det tvistar de lärde. Andra namn för Graševina är Welschriesling och Riesling italico, fast den är inte närmare släkt med reisling. Graševina används för att skapa s.k. botrytisviner, vilket är dessertviner. Botrytisering används också i Tokaji i Ungern för att skapa Aszú och Eszencia-vin. I Rumänien/Moldavien används metoden med druvan Grasa de Cotnari. I Frankrike görs Sauternes-viner med botrytis, eller ädelröta/gråmögel som det heter på svenska.
Dobričić är en gammal blå sort som odlats längs den dalmatiska kusten och härstammar från ön Solta. Dobričić är dock mycket mottaglig för svampsjukdomar.
Crljenak Kaštelanski (Ursprungligt variant/namn för Zinfandel). Denna sort har traditionellt odlats längs den dalmatiska kusten. Crljenjak är dock mycket känslig för extrema värmeböljor.
Plavec Mali (Liten Blå) är en korsning av de två ovanstående. Denna druva är den dominerande i kustregionen Dalmatien och ganska unik för Kroatien.
Andra lokala gröna druvor som odlas är t.ex. Malvazija (En grupp av druvor som finns runt hela medelhavet) och Bratkovina.
Engelska Wikipedia har en lång lista med druvor som odlas i Kroatien och de är väldigt många. Vidare har wein.plus en hel uppslagsbok online som finns på tyska och engelska för den som är intresserad.
Det finns såklart också en tradition av att förädla och destillera den jästa druvsaften, samt andra frukter. Ovan ser ni några av de produkter som finns att köpa i butik.
Rituella historiska dryckeskärl från Bulgarien i guld och silver.
Thrakiska föremål som hittats i Bulgarien och som är kopplade till rituellt bruk inom den Dionysus kult som praktiserades på den tiden. Tidsperioden dessa användes sträcker sig mellan ca. 1300 f.v.t och ca. 300 f.v.t. Bilden med flera guldföremål visar Valchitrun-skatten som troligen är från ca. 1300 f.v.t. Bilden med flera silverföremål är Borovo-skatten och de är från 300-tal f.v.t. Panagyurishte-guldet är från ca. sekelskiftet 300/200 f.v.t. och väger 6 kg. (Dessa bilder kommer från https://bulgariawinetours.com/)
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/Croatian_wine#Grape_Varieties
https://glossary.wein.plus/
https://balkanwineproject.com/
https://dinvinguide.se/
https://balkanwines.com/
https://winesofmacedonia.mk/
https://serbianwineguide.com/
https://www.lonelyplanet.com/articles/a-wine-tour-of-the-balkans
https://www.bulwine.com/bulgarian-grapes
https://balkaninsight.com/2018/08/07/balkan-wines-where-to-taste-the-region-s-finest-08-01-2018/
https://theculturetrip.com/europe/albania/articles/a-wine-lovers-guide-to-albania/
https://www.smithsonianmag.com/smart-news/the-first-french-winemakers-learned-everything-they-knew-from-etruscans-90736620/
https://www.guadoalmelo.it/en/the-wine-and-the-etruscan-i-the-first-winegrowers/
https://www.vinjournalen.se/vin-fakta/vad-ar-egentligen-en-hybriddruva/
https://www.systembolaget.se/vin/varldens-vinlander/europa/
https://www.systembolaget.se/vin/varldens-vinlander/europa/bulgarien/
https://www.vinston.se/allt-om-vin/om-vin/vad-betyder-reserva-riserva-och-reserve/
https://bulgariawinetours.com/st-trifons-day/
https://bulgariawinetours.com/thracian-wine-vessels-role-wine-thracian-culture/
https://www.vinopedia.rs/en/strana/istorija
Gilby, Caroline. The Wines of Bulgaria, Romania and Moldova. Infinite Ideas, 2018.
Skelton, Stephen. Viticulture, An Introduction to Commercial Grape Growing for Wine Production. 2nd edition, 2020.
Fotnoter:
1. Dåtidens Grekland beboddes troligen inte av greker så tidigt då forskarnas hypotes är att indoeuropeerna anlände senare. Jag refererar här till Khurgan-hypotesen och teorin om Gamla Europa. Folk eventuellt hörande till Gamla Europa är bl.a Basker och Etrusker, d.v.s. folk vars språk inte har kunnat kopplas till andra språkgrupper. Vinca-kulturens folk tros också ha hört till det Gamla Europa. Detta är dock hypotetiskt och att veta exakt går inte.
2. Vinjournalen har en kort genomgång av hybriddruvor här: https://www.vinjournalen.se/vin-fakta/vad-ar-egentligen-en-hybriddruva/ Jag utgår också från att stater som aspirerar på medlemskap i EU inlett en process att fasa ut hybriderna. Albanien och Nordmakedonien (och kanske fler) har en ambition att gå med i unionen mig veterligen.
3. Fast Systembolaget påstår på ett ställe att rkatsiteli är en rysk druva och det är det givetvis inte, eftersom den kommer från Georgien. Namnet är georgiska och betyder "rödstjälk". Rktsiteli och Saperavi är Georgiens två mest berömda druvor och de odlas i många länder. Se min artikel om vin i Kaukasus: https://www.backman-international.se/l/georgiskt-vin/
4. Rakia är destillerat från druvor, vilken sort som helst, men kan vara gjort på annan frukt också. Nästan alla hushåll framställer sin egen Rakia och de är väldigt stolta över just deras egen. Rakia påminner dock inte alls om turkisk Raki, som är mer som Ousu eller Pernod. I Serbien är Slivovitz mer populärt, men ibland kallas det också för"Rakia". Slivovitz är destillerat på plommon av sorten "Savka". I Rumänien, Moldavien och Ukraina motsvaras Rakia och Slivovitz av Palinka och Tsuika.
5. Balkans historia är mycket komplicerad och olika stormakter har konkurrerat intensivt. Områden och städer har bytt herrar många gånger, huvudstäder har flyttat och omfattande befolkningsförflyttningar har ägt rum vid upprepade tillfällen. Därför är detta en grov förenkling.