Translitterering av khmer (Khmer romanization using Scandinavian)

This is the first time I publish my Khmer-Swedish system. This will give you exact pronunciation if you know Swedish. The earlier systems developed by French and Anglosaxian speakers are not so good, not to say, real crap. So! I developed my own system, far superior to existing systems. It took me almost a year of work and that was back in 2014. I had the only two other Swedes, that can read Khmer, to look into it, and they gave me ok! Certainly, IPA (International Phonetic Alphabet) is just as accurate, but I don't understand phonetics well enough.

Khmer är kambodjanernas namn på sig själva och sitt eget språk. Språket har genomgått en rad ljudförändringar genom åren och de uttalar ordet khmer "khmai". När bokstaven R avslutar ett ord uttalas den inte i standard-khmer. Och! Kambodja heter såklart Kampuchea egentligen!

Den äldre typen av skrift, från en av de hundratals gamla inskriptioner som hittats i Kambodja och Södra Vietnamn.

Här publicerar jag för första gången mitt eget system för att translitterera khmer-skrift. De system som tidigare funnits är mycket bristfälliga, därför har jag skapat ett nytt. Khmer är ett mycket vokalrikt språk och därför passar skandinaviska bättre för att romanisera. De system jag sett tidigare är utvecklade av fransmän och anglosaxer, och deras språk är direkt olämpliga att arbeta utifrån. Det är mycket märkligt att detta aldrig gjorts tidigare, men, voila! Här är det bara att ta för sig! Tack till Anna Mattsson och Karl Johan Rahm för granskning (flera år sedan), de två är de enda svenskar jag känner till som kan läsa khmer. Svarta bokstäver är första serien och röda är andra serien. Bokstavsordningen följer den som gäller för alla andra brahminska skriftsystem. Utöver vad som visas här finns några specialtecken som ändrar uttalet, t.ex. tecken för att låta en konsonant byta serie eller att göra den stum etc. Ord som är direkta lån från sanskrit och pali följer tyvärr inte de generella reglerna och måste läras in var för sig, vilket givetvis försvårar inlärning avsevärt, eftersom det är ganska många ord. Konsonanterna nedan visas med sin subkonsonant under. Subkonsonanter är ett system som används när en konsonant inte följs av en vokal, som annars är standard. Alla brahminska skriftsystem fungerar likadant, alla konsonanter följs av en vokal som inte skrivs ut. I khmer är vokalerna korta A och O, i t.ex. sanskrit (devanagari) bara A. Skriften läses från vänster till höger, klustervis, innifrån och ut, så att säga.

Konsonanter

ក្ក ka

ខ្ខ kha

គ្គ ko

ឃ្ឃ kho

ង្ង ngo

ច្ច cha

ឆ្ឆ tja

ជ្ជ cho

ឈ្ឈ scho

ញ្ញ nja

ដ្ដ da

ឋ្ឋ ta

ឌ្ឌ do

ឍ្ឍ to (Denna konsonant används nästan aldrig)

ណ្ណ na

ត្ត ta (subkonsonanten blir da)

ថ្ថ tha

ទ្ទ to

ធ្ធ tho

ន្ន no

ប្ប ba

ផ្ផ pa

ព្ព po

ភ្ភ pho

ម្ម mo

យ្យ jo

រ្រ ro

ល្ល lo

វ្វ vo

ស្ស sa

ឡ la

ហ្ហ ha

អ្អ a (också kallad nollkonsonant, d.v.s. en vokalbärare)

Vokaler

Alla vokaler utom fem har två olika uttal, beroende på om de uppträder ihop med första eller andra seriens konsonant. Den sista vokalen nedan används dock bara till andra serien. Utöver dessa vokaler finns ett antal så kallade självständiga vokaler som alltså inte påverkas av konsonanterna. De självständiga vokalerna används endast till ord som kommer från sanskrit och pali, de två indiska lärdomsspråken. Den första och vanligaste vokalen är ett långt A. Den runda ringen, spökkonsonanten, representerar en konsonant av första eller andra serien. Ibland använder jag K-konsonanten istället för spök-konsonanten.

ា aa / ea Med "bontok måej" över final konsonant: oa (bontok måej blir "en prick" på svenska)

ិ eä´/ i'

ី äi / ie

ឹ ö / eu´

ឺ öe / üe (här fick jag ta till ett tyskt ü för att få det att stämma)

ុ åh´ / uh´

ូ åu / oo

ួ åe / åe

ើ ae / öe

ឿ ue / ue

ៀ ea / ea

េ ä / ä

ែ ai / äe

ៃ aij / ej

ោ ao / oe´

ៅ aue / oue

កុំ kåm / kum

ំ aum / um

កំា kam / koam

ះ a´ / ä´

កុះ kå´ / ko´

កេៈ kä´ / kih´

កេាះ kåh´ / koh´

ិះ ih´

Annat beträffande skriften

Ovan: Text från Pathimokkha, Buddhisternas klosterregler. Språket är pali men skriften är khmer.

Undervisningen av småbarnen skiljer sig inte mycket från andra länder!

Det skrivna språket i Kambodja förekommer i främst två stilar, så kallad rundad skrift och vanlig skrift. Rundad skrift, som visas till vänster här, är främst dekorativ och förekommer på reklamskyltar och dylikt. Ordet högst upp i mitten på bilden uttalas "khmaij" och betyder alltså "kambodjanska".

Många kallar denna typ av tatueringar för thailändska, men det är en rakt igenom kambodjansk historia, vilket bekräftas av det faktum att skriften alltid är khmer. Även själva namnet för tatueringarna, Sak Yant, är kambodjanskt-indiskt. Namnet för verktyget som används är "Sak" som betyder ungefär bambunål och "Yant" är en förkortning av ett indiskt ord som betyder ungefär "manick" och det syftar på de magiska krafter som dessa tatueringar anses ha. Man skaffar sig dessa tatueringar för att få beskydd och traditionellt är det en typisk soldatgrej. Yant, eller Yantra, är alltså en slags skyddsmanick, en skottsäker väst av kambodjanska bokstäver. Både Thailands och Laos skriftsystem är förövrigt utvecklade ur kambodjanernas, som i sin tur kommer från Indien. Men det är också så att thailändska har många lånord från Khmer. Innan man skaffar sig en tatuering av denna typ föreslår jag att man noga studerar bakgrund, alfabetet, innebörd och traditioner. Detta är inte bara en dekoration. Felplacerad blir tatueringen ganska pinsam och kan ge dig en del inte så vänliga blickar när du reser i Sydostasien. Det blir som ett övertramp beträffande en mycket gammal tradition. Man skall noggrannt konsultera munkarna och göra tatueringarna i rätt ordning, de skall vara rätt placerade och korrekt välsignade o.s.v.

Indiskt yantra på trä.

Vill man lära sig khmer så är Cambodian School of San Fransisco en bra början: https://www.youtube.com/watch?v=MO0gfNV6RUA