Timishoara och Rumänska Revolutionen 1989

26.08.2021

För de som inte levde då och för de som inte kommer ihåg, skall jag först repetera lite om Sovjetunionens och Warsawapaktens sammanbrott. Denna framställning är givetvis grovt förenklad. Det började kanske egentligen med den sovjetiske ledaren Gorbatjov och hans reformprogram perestrojka. Han ville införa en ny öppenhet som han kallade glasnost. Detta gjorde att mycket missnöje som legat och pyrt, nu vällde upp till ytan. I Polen hade fackföreningen "Solidaritet" länge protesterat och verkat. I Georgien i Tbilisi protesterade en mängd människor och krävde frihet. Det jäste i stort sett i hela Sovjet och i alla sattellitstater. I Nagorno-Karabach krävde den armeniska majortiteten att få tillhöra Armenien. Den 9e April 1989 exploderar det i Tbilisi och de inkallade sovjetiska trupperna skjuter med någon slags gas mot demonstranterna. Ett tjugotal unga kvinnor i tjugoårsåldern dör i den panik som uppstår när människor inte kunde andas och försökte fly. Detta blir upprinnelsen till det så kallade "Tbilisi syndromet" d.v.s. att de sovjetiska soldaterna börjar vägra lyda order och detta sprider sig i hela Östblocket. Det misslyckade Afghanistankriget hade inte gjort saken bättre.

Nu kom händelserna slag i slag och sattellitstaterna avsätter sina kommunistregimer på löpande band under 1989. Samtliga oblodiga händelser utom i just Rumänien. Berlinmuren faller den 9e November och Sovjetunionen upplöses slutligen officiellt den 25e December 1991. Rumänien var det sista landet i Östblocket att avsätta sin diktator. Som vi vet i efterhand blir det såsmåningom våldsamma konflikter i bland annat Armenien/Azerbaijan, Ukraina, Georgien och Jugoslavien, men det är en annan historia.

Den 16e December 1989 försöker de rumänska myndigheterna tysta den frispråkige pastorn László Tőkés. Detta transformerar sig till en allmän protest, först för att hjälpa Tőkés, men det blir strax en bred protest mot regimen. Rumänerna hade nämligen inte ens mat för dagen. Det fanns inga varor i affärerna och säkerhetstjänsten "Securitate" härjade bland vanligt folk. (Givetvis fanns ingen yttrandefrihet eller religionsfrihet). När den uppretade folkmassan inte kunde stävjas med hjälp av den lokala polisen inkallades militär. Den 17e December skjuts det vilt i Timishoara och många dödas av säkerhetstänstens män. Upproret och oroligheterna sprider sig nu till hela landet. I Bucharest, Alba-Julia, Cluc-Napoca, Iași och Sibiu går folket man ur huse och kräver diktatorn Nicolae Ceaușescus avgång. "Ner med skomakaren" skanderar de. (Ceaușescu var nämligen skomakare till yrket och hans fru var sömmerska). Armén har nu börjat desertera och när Ceaușescu skall tala till folket i Bucharest den 21e blir han utbuad. Han tycker att folk skall gå hem och njuta av julfestligheterna. Eftersom folk inte ens hade matolja ser de uttalandet som ett hån! Den av megolomani ansatte diktatorn blir allt mer trängd och flyr med helikopter. Han hinns upp av armén i Targovishte, där han grips och avrättas efter en kort militär rättegång. Även hans hatade och ondskefulla fru Elena avrättas den 25e December. Hela förloppet tog alltså bara nio dagar. Sammanlagt dör över tusen civilpersoner under protesterna och i efterspelet. Eländet är dock inte över för rumänerna. Ingen har någonsin ställts till svars för det som hände i December 1989 och faktum är att de som låg bakom Securitate fortfarande är aktiva inom säkerhetstjänsten. Grävande journalister menar att en stor del av den korruption som finns i Rumänien idag (2021) har sin grund i Securitate och att ledande figurer i sammanhanget idag är extremt välbeställda! Rumänien är utan motstycke det mest korrumperade landet i EU.


PCR står för Rumänska Kommunist Partiet. Tröjan bars av en person som dödades i Timishoara och den finns idag på Revolutionsmuséet i Timishoara. Minnesplatsen är tillägnad en ung man som dog på precis den platsen, inte långt från torget vid Katedralen och Operan, där allt startade.


Kyrkan är den Rumänsk-Ortodoxa katedralen i Timishoara, d.v.s. den plats där protesterna startade. På statyn på Frihetstorget (Piața Libertății) ser man fortfarande kulhålen (tror jag) och det skall man kunna se på fasaden på byggnaden vid operan också, men jag såg inga. Frihetstorget fick sitt nuvarande namn efter 1989. Det hette "Paradplatsen" innan och ett namn med militär anknytning kunde såklart inte finnas kvar för den platsen. (Bilderna från 1989 är inte mina egna)