Rumänskt Vin och Hellburg Wineries

29.06.2021

Rumänskt Vin och Hellburg Wineries, en resa i April

Många känner inte till att Rumänien är Europas femte största vinproducent i planterad areal räknat och sjätte störst i kvantitet vin producerat. Rumänska viner är trots detta ett nästan helt okänt kapitel i Sverige. Att jag valde att åka på vinresa till Rumänien hade tre anledningar. Dels har jag en bekant i landet som arbetar professionellt med vin. Det andra skälet är att det vid tiden var möjligt att åka till Rumänien och slippa karantän om man var fullvaccinerad mot Covid, vilket jag är. Andra länder krävde tio dagars karantän, oavsett vaccinationer och negativa PCR-test. Tredje skälet var att jag i mitt arbete med turistresor till Sydosteuropa behöver lära mig mer om vin.

Så det blev en resa till denna en gång romerska koloni med namnet Dacia, vilket romarna alltså kallade landet. Man kan tro att vinet kom med romarna hit, men det fanns i området långt tidigare. Faktum är att man kunnat visa att vin odlats här i minst 6000 år och att vildvinsdruvor insamlats redan runt ca. 5500 f.v.t. Vi vet sedan tidigare att vinet har sitt ursprung i området kring Armenien, Iran och Georgien. (Shulaveri-Shomo kulturen ca 6000-4000 f.v.t.) Eftersom Rumänien också ligger vid Svarta havet kan man lätt tänka sig att hantverket kom hit mycket tidigt. Enligt vissa historiker kommer själva vinguden Dionysos från detta område som då kallades Thrakien. Dionysos är det grekiska namnet på thrakiernas gud Sabazios. Vi vet genom arkeologiska fynd att vin odlades längs kusterna vid norra Svarta havet 3300 f.v.t. och att området då dominerades av den s.k. Ezero-kulturen. Troligen odlades vin ännu tidigare men detta är vad som är bevisat. Thrakierna, i sin tur, dominerade södra Rumänien och Bulgarien från ca. 1500 f.v.t. till ca. 500 v.t. Antika egyptiska och grekiska skriftliga källor nämner "det utmärkta söta thrakiska vinet". På ett sätt är det märkligt att jag ännu inte sett thrakiernas rituella symbol "Sabazios Hand" på en vinetikett, för det känns som en självklarhet. (Se också Cucuteni-Trypillia för arkeologiska bevis för tidig vinodling)

De flesta delar in vinvärlden i Nya och Gamla, men här talar vi alltså om den Arkaiska vinvärlden, d.v.s. Anatolien, Fenicien, Grekland, Balkan, Rumänien, Bulgarien, Armenien, Azerbaijan/Iran och Georgien. Vinet och kunskap därom exporteras sedan till bl.a. etrusker, för att spridas vidare till de områden vi idag känner som bland de främsta vinländerna, d.v.s. Frankrike, Tyskland och Spanien.

Sabazios hand, sedd ur olika vinklar. Detta föremål, som användes vid dyrkan av Sabazios, finns på British Museum men fanns ursprungligen i Thrakiska och Frygiska tempel som t.ex. Perperikon i dagens Bulgarien. Den kunde också sättas på en stång och ingå i de extatiska riter som utövades, antagligen fanns det också sexuella inslag i orgierna.


Nyproducerad replik av ett mynt som gavs ut år 106 v.t. Den ene lille pojken på bilden håller i en vindruvsklase och det ses som en symbol för områdets rikedom. Myntet gavs ut av kejsar Trajanus för att hylla sitt framgångsrika fälttåg och annekteringen av Dacia. Myntet kallas för "Dacia Felix", d.v.s. "Lyckliga Rumänien". 


Flera rumänska ord som handlar om vin kommer från det gamla daciska språket. Strugure (druva), Butuc (vinstock) och Ravac (druvmust). Det rumänska språket är annars uppenbart latinskt, men har tagit upp ord från slaviska språk som serbiska, bulgariska och ryska. Även turkiska och ungerska har spelat roll, samt också tyska. Totalt lever ett 150-tal ord kvar från det gamla daco-thrakiska språket, i alla fall är det vad man tror. Speciellt märks detta genom namn på olika växter. Innan romarna annekterade området bodde ett antal olika stammar här och bland dem fanns gaeter, besser, dacier och thrakier. Deras språk har inte överlevt annat än i fragment. Men språket kan ha legat skyternas språk nära, vilket alltså är en variant besläktad med persiska, enligt nutida lingvistisk teori. De sista skyterna kallas idag för ossetier.

Egentligen kan jag inte så mycket om vin, jag är historiker och trädgårdsmästare i första hand. Därför kom det väl till pass att besöka min bekant Lothar Stöckinger. Lothar har 40 års erfarenhet från yrket och har en komplicerad tysk titel som lyder "Staatlich geprüfter Techniker für Weinbau und Kellerwirtschaft", vilket innebär att han bl.a. officiellt får utbilda lärlingar och gesäller. På svenska blir det väl ungefär "Mästare på vinodling och vinframställning". Lothar har arbetat främst i södra Östeuropa med cirka tio år vardera i Georgien och Rumänien. Som tysk började han givetvis sin bana där men han har efter det också arbetat i Bulgarien och i Östeuropas vinland nummer ett, Moldavien. Han har även gjort ett gästspel i Turkiet. Själv säger han att han inte heller kan så mycket om vin och det är en trevligt ödmjuk inställning. Nu arbetar han i vart fall på Hellburg Wineries.

Hellburg? Tänker ni! Det är väl inget rumänskt namn? Nej! Givetvis är det tyska, men faktum är att tyskar har invandrat till Rumänien sedan mitten av 1100-talet, så Lothar följer en mycket gammal tradition. Tyskarna tog på den tiden med sig sina kunskaper om vin. Här finns många städer som grundats av tyskar, t.ex. Shussbürg (Sighishoara), Herrmanstadt (Sibiu) och Kronstadt (Brashov). Alla tre ligger i Siebenburgen, som idag heter Transsylvanien.

Hellburg Wineries ligger dock i en annan del av landet och i en liten ort som heter Pancota i vinregionen Maderat nära staden Arad och ungerska gränsen. Provinsen kallas allmänt Banat. I Pancota har det odlats vin i katolska kloster sedan 1100-talet, enligt vad som finns dokumenterat, men troligen långt tidigare. Maderat är inte Rumäniens mest kända vinregion för t.ex. Iasi, Husi och Dragasani är nog mer välbekanta.

Hellburg är ett företag i sin linda och de håller på att investera stort och satsa på framtiden. Det är agro-business! De arbetar hårt och lever enkelt, för byggnaderna är inte färdigställda och de har inga riktigt bra bostäder. Deras nya butik för jordbruksmaskiner skall invigas nästa vecka och bostadskomplexet för anställda och gäster är klart om ett par veckor säger de. Själv har jag blivit inkvarterad i en husvagn som de ställt i en av maskinhallarna, där jag bor granne med bl.a. några duvor och ett par druvskördemaskiner. Men jag tycker det är mycket generöst och jag lever gärna enkelt, så länge det finns starkt kaffe, god mat och bra vin.

Hellburg Wineries har i nuläget mellan 30-60 anställda, beroende på säsong. Ungefär hälften av de anställda är romer, för Lothar är inte bara affärsman och vinexpert, han har ett socialt engagemang också. Han vill att romerna skall arbeta istället för att tigga. Han stödjer dessutom det lokala hemmet för föräldralösa barn på olika sätt. Det här är inte ett pittoreskt litet vineri som gjort för turister, det är början till en satsning på en stor industri. De investerar miljontals Euro i maskiner och byggnader och tror att rumänskt vin har framtiden för sig. De kan mycket väl ha rätt och Rumänien är en betydande producent. Kvalitetsmässigt kan de säkert också hävda sig bra framöver, om Lothar får som han vill! Han är en vinmakare av rang och säger att han gillar att göra cuvée, för då kommer hantverksskickligheten till sin rätt! En slags yrkesstolthet antar jag!

Odlingarna i Pancota är i dagsläget på ca. 140 hektar och består på den vita sidan av Riesling Italico, Chardonnay, Muscat Ottonel och den lokala druvan Mustoaza de Maderat. Bland de röda odlas Cabernet Sauvignon, Merlot, Blaufraenkisch, Pinot Noir och den ungerska druvan Kadarka. Kadarka används som bekant till det ungerska vinet Bikaver (tjurblod). I skrivande stund är ett tjugotal man sysselsatta ute på fälten med vårarbeten. Mustoaza de Maderat är så att säga hemmadruvan här och Pancotas stadsvapen har två rankor på skölden.

Ägaren till Hellburg, Amadeus, träffade jag bara kort för han har fullt upp nu med alla förberedelser och med uppstartsfasen av detta företag. De har lyckats med denna bedrift genom bl.a privata investeringar från Västeuropa och de har erhållit uppstartsstöd från EU.

Här deltar Amadeus och Lothar i avskedsfesten för den tyske konsuln, Ralf Krautkrämer, i Timishoara. Landskapet kring Pancota är ganska flackt och Ungern ligger inte långt bort. (Bilder från Hellburg Wineries)


Förutom investeringar i modern utrustning håller de på med den process som innebär att de kommer att bli en ekologisk producent, en process som tar flera år. Därför provar de nu med mjöldaggsresistenta sorter, eftersom de i framtiden inte kan använda kemiska bekämpningsmedel. Lothar är visionär och det finns planer på tomatodling och juiceframställning, samt eventuellt odling av olika läkeväxter och örter. Mycket beror på investerarna, som nu under coronatider har haft svårt att komma hit och inspektera det projekt de är intresserade av. Bland annat handlar det om stora aktörer i den tyska vinindustrin. Men som Lothar säger, "alla projekt vi har på gång kommer säkerligen inte att bli verklighet, men man måste ha idéer". Sen var det dags att prova produkterna.

Caberneten lagrad på ekfat var mycket bra, men vin bör inte lagras mer än ett år på ekfat tydligen, annars blir det för mycket! De som säger att de lagrat på fat i flera år säger det för de har inte råd att köpa tunnor! Istället får de använda uttjänta tunnor och så att säga suga sista musten ur dom! En tunna kan maximalt användas i två år tydligen, enligt Lothar. De kostar ca. 3000 kr styck dessutom! Lothar har livslång yrkesmässig erfarenhet inom detta så han vet nog vad han pratar om!

Jag smakade också en ekfatslagrad Riesling Italico från 2016 och den föll väl på mina smaklökar. Den går bra med de rumänska ostarna Telemea (fetaliknande) och den rökta hårdosten Cashcaval, eller varför inte fågel. Rosévinet från Hellburg rekommenderar de till kyckling eller eventuellt små bitar av den rumänska korven Carnatsi de Pleshcoi.

Chardonnayvinet de har smakade lite honung och enligt Lothar skall det avnjutas med en fin blåmögelost om möjligt. Inga dåliga viner alls. Bland de bästa vinerna, enligt mina preferenser, återfinns som sagt deras Cabernet Sauvignon på ekfat, jag gillar främst torrt rött. Samma vin direkt från tank var mindre bra, så man förstår vitsen med ektunnor. Caberneten kan drickas till exempelvis den traditionella rätten Mici, en slags köttrulle, eller egentligen till vilken kötträtt som helst. Men jag har faktiskt börjat lära mig uppskatta vitt vin på riktigt här, efter att fått smaka cuvée på Riesling Italico, Muscat Ottonel och Mustoasa de Maderat, ljuvligt lent och runt. Gillar helt enkelt Muscat. Lothar säger att de hade tur med Rieslingen det året! Annars är han bekymrad över frosten och lider med fransmännen detta år. Han river sig också i pannan när han räknar på buteljer och korkar som skall inhandlas. En kork kostar nästan en Euro och plastplugg duger inte till långtidslagring, säger han.

Att rumänskt vin inte är så känt beror mycket på att åren under kommunismen inte var så konstruktiva för vinproduktionen. Under de åren prioriterades kvantitet och mycket undermåligt vin producerades för den sovjetiska marknaden. Nu har man gått över till kvalitet som främsta mål och kunskapen om framställning av kvalitetsviner ökar ständigt. Enligt Lothar är också marknadsföring en svag punkt och det ser man snabbt när man tittar på internet. Sidor som handlar om Rumänien är på rumänska och finns inte på engelska. Att marknadsföringen är dålig bekräftas av de hotellägare jag pratar med under min vistelse. Men jag kan starkt rekommendera en vistelse i Rumänien. Prisläget är utmärkt, vinet är bra, maten är god och landet är bedårande vackert, speciellt i Karpaterna och i Transsylvanien. Språket är mycket likt de andra latinska språken, närmast ligger italienska, och med lite kunskaper på den fronten klarar man sig hyffsat, för de är inte jättebra på engelska direkt! På flera sätt påminner Rumänien om Georgien och Armenien, jättebilligt, vackert och ganska okänt för oss! Det känns som om semester i medelhavsländerna är bortkastade pengar, när samma sak finns vid Svarta havet till en bråkdel av kostnaden. Att köpa vin från Nya världen känns klimatmässigt dumt och dessutom opatriotiskt, eftersom det närliggande Östeuropa/EU erbjuder så mycket.

Jag avslutade mina dagar i Rumänien på Abels vinbar i Bukarest. Baren drivs av italienaren Paolo som hittat hem i Rumänien sedan många år. Där fick jag mycket intressant information om vin i Rumänien och jag fick smaka ett umärkt torrt rött vin gjort på Feteasca neagra som avnjöts till de sträva ostarna Grana och Pecorino. Superbt! Jag fick också smaka hans egentillverkade Tsuica, viket är en 50% alkoholdryck också känd som Palinka och Olinka när den är destillerad två gånger. Palinka är ett plommonbrännvin och en bra matsmältare eller aptitretare, hur man nu föredrar det. Dessutom smakade jag en utmärkt brandy från den kända tillverkaren Jidvei, vilket är en firma som är bland de största på vin i Rumänien. Jidveis vin är dock inte så bra, om man skall tro Paolo.

Och slutligen! Glöm det där tramset med Dracula, han har aldrig existerat, det är bara en saga! Slottet Bran som han sägs ha bott i har aldrig haft med den verkliga förlagan att göra. Det fanns förvisso en adelsman (Voivod) vid namn Vlad Tsepesh Dragulea, en hård men rättvis nationalhjälte som krigade mot turkarna, men det är en annan historia!

Multo mes shi Arrivedere! Noroc! (Tack så mycket och på återseende! Skål!)

Fakta om vin i Rumänien

Sammanlagt finns det ca. 187.000 hektar vinodling i landet. En del inhemska druvor finns omnämnda i skrift runt 1300-talet, eller ända sedan Stefan den Stores tid, som Rumänerna säger! (Stefan den Store regerade 1457 till 1504 och är Rumäniens stora hjältekonung!) Vi behöver här också ett klarläggande angående terminologi.

Moldavien är ett eget land men folket där talar Rumänska och området har historiskt ingått i Rumänien. Dock är språket mycket mer påverkat av ryskan än språket i Rumänien. Västmoldavien är en provins i Rumänien, ibland kallat Moldau. Situationen för vin i Moldavien är ungefär den samma som den i Rumänien. Sorterna är också de samma.

(När det gäller språket så uttalas bokstaven ș som ett she-ljud och bokstaven ţ uttalas som ett "ts")

Många utländska druvsorter används i Rumänien, t.ex. Aligoté, Merlot, Cabernet Sauvignon, Pinot Noir, Chardonnay, Saperavi (Georgien), och Traminer o.s.v. Det finns också druvor som eventuellt är inhemska men som är omtvistade. Främst de följande två.

Riesling Italico kallas i väst för Welschriesling men har trots namnet inget släktskap med Rhine Riesling. Italico har sitt ursprung någonstans öster om Balkan och är således en östeuropeisk druva, men det finns många teorier om det och Italien som ursprungsland hävdas givetvis av många.

Muscat Ottonel odlas främst i Östra Europa, men också i Alsace. Muscatviner är oftast dessertviner som bekant.


Inhemska druvor (ett urval)

Fetească Albă är den mest odlade vita lokala sorten och den finns på ca. 12300 hektar. Denna druva används till bl.a. mousserande vin, men också till en mängd andra varieteter. Feteasca utttalas "Feteshka" och det betyder ungefär "Unga Damen" säger de.

Fetească Neagră är en röd druva som används till både torrt och halvsött vin. Odlas i flera regioner och i Moldavien. Ett torrt ekfatslagrat vin på denna druva är utsökt till sträva ostar som t.ex. Pecorino och Grana. Denna druva upptar ca. 3000 hektar i Rumänien.

Fetească Regală (Kungens Dotter) är en vit historisk druva som upptäcktes på 1920-talet. Den odlades då i byn Danesh utanför Sighishoara, men har troligtvis odlats mycket länge. Det är en korsning mellan F.Albă och en moldavisk druva från byn Francushca enligt modern DNA-analys. Regala odlas främst i Transsylvanien och Västra Moldavien, men i flera andra länder också. Används främst till torra viner och har bra lagringspotential. Ca. 12600 hektar.

Băbească Neagră ("Farmors Svarta" eller "Gamla Damen") är en röd historisk druva i Rumänien och den är mycket frosttålig. Den odlas i provinserna Västmoldavien, Dobruja och Vallakiet. Den ger ett ganska blekt rött vin som är lätt och fruktigt. Som alla druvor har den många olika namn i olika regioner och länder. Denna druva odlas i bland annat USA, Ukraina och Dagestan, samt givetvis i Moldavien. I Rumänien upptar den ca. 2600 hektar.

Tămâioasă Românească används till söta och halvsöta vita viner som får lite smak av honung och det används oftast som ett dessertvin. Odlas också allmänt i Moldavien. Druvan kallas ibland för "Rumänsk Muscatel". Odlas på ca. 1680 hektar.

Grasă de Cotnari blir ofta till ett gyllengult halvsött vin. Druvan kommer från Cotnari, Iași vindistrikt i Rumänien, men är också känd för att den odlas i Tokaj i Ungern. 550 hektar.

Busuioacă de Bohotin är en druva som används till dessertvin och den färdiga produkten är närmast orange. Denna varietet odlas främst i Iași och kommer från just orten Bohotin. 500 hektar.

Cramposie Selectionata togs fram ur den mycket gamla sorten Cramposie 1972. Problemet med Cramposie, som varit med sedan dacernas dagar, var att den inte var självpollinerande. Detta löste man på 1970-talet. Innan odlades den tillsammans med den rumänska druvan Gordan för att kunna pollineras och bära frukt.

Mustoasă de Măderat är från Arad-området och en av de äldsta vita druvorna från Rumänien enligt vad vi vet. Skall man dricka ett riktigt originalvin i Arad så är det Mustoasă som gäller.

Galbenă de Odobești och Iordană și Ardeleancă är andra inhemska druvor, men det finns fler rumänska specialiteter t.ex. de nyframtagna Negru de Dragasani, Novac och Sarba.


Riesling Italico kallas i väst för Welschriesling men har trots namnet inget släktskap med Rhine Riesling. Italico har sitt ursprung någonstans öster om Balkan och är således en östeuropeisk druva, men det finns många teorier om det. Kadarka är kanske en ungersk eller balkansk druva men odlas i flera länder i öst. Bikaver, "tjurblod" görs av bl.a. Kadarka. Muscat Ottonel odlas främst i Östra Europa, men också i Alsace. Muscatviner är oftast dessertviner som bekant.

Bilder från Vikipedia, La Maison des Jardins, Yurta, Wein Plus, Revino.ro och Taste Hungary. 


Vill ni åka på vinresa till Rumänien kan information hämtas på bl.a. följande länkar:

https://revino.ro/en/

https://www.crameromania.ro/en/